Asp – världens största organism

Asp

Asp tillhör poppelsläktet och är det enda vildväxande trädet i denna släkt. Efter björk så är asp det vanligaste lövträdet i skogslandskapet och står för strax under 2 % av virkesförrådet. Som ung växer aspen väldigt fort för att sedan avta i höjdtillväxt. Gamla aspar är relativt ovanliga eftersom de dels lätt angrips av rötsvampar och dels inte tål skugga så när skogen runtomkring växer upp dör aspen. Aspens blad är runda och väldigt platta, vilket gör att de rör sig vid minsta vindpust. Den europeiska aspens latinska namn, Populus tremula, betyder just darrande.

På hösten får aspens blad vackra färger. Ett träd kan variera från gröna via orange-gula till eldröda blad. Aspen är ett pionjärträdslag, vilket betyder att det etablerar sig efter en störning, exempelvis en kal­avverkning eller en stor skogsbrand, till skillnad från granen som är ett sekundärträdslag som växer upp i den täta skogen. Han- och honblommor sitter på skilda träd och aspen kallas därför för tvåbyggare till skillnad från björken som har både han- och honblommor på samma träd.

Norrlands ädellöv som boplats för en paraplyart

Till ädellövträden räknas åtta arter: alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. De har gemensamt att alla har sin naturliga utbredning söder om Dalälven samt att de har höga krav på mark och klimat.

Ibland benämns aspen som Norrlands ädellöv på grund av sitt värde för andra arter som är beroende av asp. Exempelvis är aspen det trädslag i barrskogsregionen som flest insektsarter har som värdväxt. Gamla aspar blir lätt angripna av vedsvampar som bryter ner veden och gör att hackspettar lätt kan hacka hål för födosök eller boplats. Hålen som hackspetten gör bebos ofta av andra fågelarter eller små däggdjur såsom mård.

En hackspettsart som gillar aspar är den vitryggiga hackspetten. Vitryggen lever i lövdominerade skogar där det finns tillgång till döende och döda träd för födosök. Denna art är extremt ovanlig i Sverige på grund av att de lövrika skogarna har minskat och man kallar arten för en paraplyart. En paraplyart är en art som är lätt att identifiera och fungerar som ett paraply för andra känsliga arter, det vill säga om åtgärder görs för att gynna paraplyarten så gynnar det även en rad andra arter. Idag pågår åtgärder för att återskapa lövrika skogar så att den vitryggiga hackspetten och alla arter under dess paraply ska kunna finnas i skogslandskapet.

Vegetativ förökning

Som nämnts tidigare är asp ett pionjärträdslag och de flesta pionjärträdslag har lättspridda frön som lätt gror. Trots att aspens frön kan spridas väldigt långt kräver de i princip idealiska förhållanden för att gro och överleva. Den bästa grogrunden är en nybränd mark, men eftersom skogen brinner i allt mindre omfattning jämfört med tidigare är aspföryngring genom frö väldigt ovanligt, framförallt i Norrland. Asp är trots detta ett livskraftigt och vanligt trädslag i skogslandskapet och förlitar sig istället på vegetativ föryngring genom väldigt effektiv rotskotts­föryngring.

Ett exempel på vegetativ föryngring är jordgubbar. De skjuter ut långa revor och när de når jord igen så bildas en ny planta som är genetiskt identisk med plantan som revan kom från. På liknande sätt fungerar asp, men här handlar det om rötter istället för revor. Aspen har ett väldigt kraftigt rotsystem och efter en störning kan den skjuta upp ett stort antal rotskott på en liten yta. Störningen som sätter igång rotskottsskjutningen kan vara en brand, en lucka som uppkommer när ett träd fälls av vinden eller om moderträdet blir avverkat.
De nya rotskotten är genetiskt identiska, alltså kloner av det ursprungliga trädet och de uppväxande träden blir som enäggstvillingar.

Man kan urskilja en klon från omgivande skog på vissa morfologiska egenskaper, såsom barkstruktur, grenvinklar, bladform samt motståndskraft mot sjukdomar. På hösten går det även att upptäcka en klon då alla träd i klonen har samma höstfärg samtidigt och sedan fäller bladen samtidigt.

Eftersom träden är kloner så har de också alla samma biologiska kön, alltså honträd eller hanträd. Klonerna är oftast ganska små och omfattar högst 0,1 hektar, men kan i vissa fall breda ut sig på större ytor. I de flesta fallen består en aspskog av flera olika kloner men även träd som är fröföryngrade, alltså som inte ingår i en klon.

Pando – världens största organism

Världens största djur är blåvalen som kan väga uppemot 185 ton och världens största träd är den amerikanska sekvojan som kan bli över 100 meter högt. Men aspen hör också till jordens jättar och ett exempel på detta är en skog i nationalparken Fish Lake i Utah i nordvästra USA. Där växer en aspklon som har fått namnet Pando, vilket betyder ungefär ”jag sprider mig”.

Forskare uppskattar att Pando kommer från ett enda frö som grodde på platsen för 80 000 år sedan och idag består klonen av ungefär 40 000 stammar som tillsammans väger uppskattningsvis runt 6 000 ton, vilket gör den till världens största organism. När klonen upptäcktes på 1970-talet såg forskare att träden hade identiska morfologiska egenskaper, alltså likadana grenvinklar, barkstruktur och så vidare.

När DNA-tekniken hade utvecklats under 1990-talet så kunde man även bevisa att det rörde sig om en klon och då fick den namnet Pando. Pando breder idag ut sig på 43 hektar, det är lite mer än 60 fotbollsplaner. Det är väldigt ovanligt att aspkloner kan bli så här stora och gamla, men Pando tros ha vuxit under idealiska förhållanden där upprepade skogsbränder har eliminerat konkurrensen från barrträd.

Bränderna kan också ha dödat de stående asparna, men störningen har gjort så att nya skott från det enorma rotsystemet har skjutit upp och skapat en ny aspskog. Den nya skogen är samma organism som den föregående då det fortfarande är samma rotsystem.

Forskarna ser idag tyvärr tecken på att Pando håller på att dö. De äldsta träden är kring 130 år gamla, men det kommer ingen föryngring i området, vilket är ett tecken på att klonen är döende. Det finns flera olika skäl till varför klonen inte skjuter nya skott, exempelvis så finns det många klövdjur som betar ner aspskotten på marken och de kan aldrig växa sig stora. Det förekommer även andra skadedjur såsom insekter som kan döda träden.

En av de största orsakerna till Pandos tillbakagång är avsaknaden av bränder i området. För att skydda stugor, campingplatser och toaletter för besökare har man bekämpat skogsbränderna effektivt. Man försöker idag dock hjälpa Pando på traven genom att sätta upp stängsel för att hålla de betande djuren från aspskotten.

Darra som ett asplöv

Aspens darrande löv i minsta vindpust ligger till grund för både dess latinska och engelska namn. På latin heter den europeiska aspen Populus tremula där tremula betyder darrande. Den amerikanska aspen heter på engelska quaking aspen vilket betyder skälvande asp.

Kanadensiska skogshuggare trodde på 1600-talet att aspen darrade av rädsla eftersom korset som Jesus korsfästes på var gjort av asp. Den biologiska anledningen till att asplöven darrar är att bladskaften är långa och tillplattade och detta gör att minsta vind kan få bladen att skaka. En fördel för trädet är att skadeinsekter har svårt att få fäste på bladen.

Tändstickor och bastulavar

Aspvirket är löst och mjukt och ett av våra lättaste träslag. Historiskt har aspvirke använts till askar, kar, tråg och slevar. Fibrerna är långa och ljusa vilket också gör aspvirket väldigt användbart när man ska framställa finare papperssorter.

Aspens raka fibrer gör aspvirket idealiskt för tänd­stickstillverkning och alla svenskproducerade tänd­stickor gör idag av aspträ. En halv kubikmeter aspvirke kan ge en miljon tändstickor. Dålig värmeledning i kombination med att aspträet inte utsöndrar kåda gör virket extra lämpligt som bastulavar, alltså sittbänkar och annan inredning i bastuanläggningar. Virket har ingen egentlig lukt eller smak så det kan även användas för att framställa ätpinnar.