Hygge/plantskog – föryngringsfasen

Vilken del av fasen befinner vi oss i?

Avverkat hygge

Efter avverkning ligger mycket kvistar och grenar kvar på hygget och man kan se spåren efter maskinerna.

Markberett hygge

Efter 1 år markbereds hygget för att skapa goda förutsättningar för skogen som ska växa här härnäst. Man kan se hur markberedaren har jobbat med att antingen göra spår eller fläckar där jorden är blottad.

Planterat hygge

I den sista delen av föryngringsfasen är det dags för återbeskogning. Den vanligaste metoden är plantering och då planterar man oftast med tall- eller granplantor. Plantorna planteras i markberedarens spår och man sätter kring 2000 plantor per hektar. Man kan även så, detta görs i samband med markberedningen. Man kan också lämna träd i avverkningen som släpper från som gror i markberedarens spår. Oftast kommer det även upp olika trädslag naturligt, tillexempel björk och asp. I vissa fall röjs plantskogen då det kommer upp alldeles för mycket nya trädplantor.

Fakta om föryngringsfasen

Efter en avverkning ska ett nytt skogsbestånd etableras. Det finns i huvudsak tre olika metoder för föryngring: plantering, sådd och självföryngring. Innan man föryngrar utförs någon sorts markbehandling som går ut på att störa markytan på något sätt för att ge den nya generationen så goda förutsättningar som möjligt. Markberedning med stora maskiner som gör kontinuerliga spår eller fläckvisa spår är den vanligaste metoden, men det finns även andra metoder såsom hyggesbränning. Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden i trakthyggesbruket och går ut på att man sätter ner plantor i markberedarens spår. Dessa plantor har såtts och drivits upp på en plantskola. Sådd är ovanligt men förekommer på vissa ställen i landet. Självföryngring är den äldsta metoden och här lämnar man kvar stående träd i slutavverkningsfasen som får släppa frön och föryngra marken. När föryngringen har kommit upp avverkar man oftast fröträden.

Slutavverkningsfasen Tillbaka Ungskogsfasen